Under det senaste året har vi inom CIOCO2 mött många organisationer i samtal om hållbar IT – genom föreläsningar, nätverksträffar och event tillsammans med hållbarhetschefer. I dessa dialoger återkommer ofta samma frågor: hur påverkar digitaliseringen organisationers klimatpåverkan? Hur förändras hållbarhetsrollen? Och hur bör organisationer navigera framåt?
Utifrån dessa samtal har vi börjat formulera några spaningar kring hur området hållbar IT och rollen som arbetar med frågorna kan komma att påverkas under det kommande året.
Även om många av diskussionerna sker med hållbarhetschefer är frågorna långt större och bredare än en enskild persons roll. Frågorna berör hur organisationer använder teknik, hur effekten mäts och hur strategiska prioriteringar formas. Därför delar vi tre områden som vi ser kommer att bli särskilt viktiga framåt.
Eskalering av AI och datatillväxt
Den första spaningen handlar om den snabba eskaleringen av både AI och datamängder. Digital teknik används i allt större utsträckning i hela samhället. Mer data lagras, bearbetas och distribueras än någonsin tidigare och AI accelererar utvecklingen ytterligare. Träning och drift av avancerade modeller kräver betydande beräkningsresurser och allt mer komplex infrastruktur.
Samtidigt finns det en otrolig potential i AI som verktyg för positiv förändring och utveckling. AI kan bidra till effektivisering, bättre beslutsstöd och nya lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Dock innebär utvecklingen att den digitala infrastrukturen får en allt större klimatpåverkan.
Det gör att frågor som tidigare primärt betraktats som tekniska – exempelvis arkitekturval, datalagring eller molnstrategi – i allt större utsträckning också blir hållbarhetsfrågor. Hur organisationer designar sina system, hur data hanteras och hur digitala tjänster används får en direkt påverkan på energianvändning och resursförbrukning.
För många organisationer innebär detta att hållbar IT inte längre är ett nischområde, utan en del av den bredare digitala strategin.
Rapportering, regelverk och mätning av utsläpp
Den andra spaningen handlar om den fortsatta utvecklingen av på krav kring regelverk och rapportering. Hållbarhetsrollen är i många organisationer redan idag en rapporteringstung funktion, och det är en utveckling som fortsätter även 2026. För många företag har dock rapportering enligt CSRD pausats eller plockats bort ur lagkrav enligt omnibus-paketet. I hållbarhetsrollen blir det dock fortsatt viktigt att förstå var i ekosystemet ens egen organisation verkar. Beroende på de olika tröskelnivåer ens eget samt kunders bolag ligger på behöver rapportering och kommunikation anpassas.
Det vi dock ser är diskussionen om vad som faktiskt mäts. Digitala utsläpp – exempelvis från datacenter, molntjänster och ökande användning av AI – syns fortfarande inte alltid tydligt i organisationers klimatbokslut. I takt med att digitaliseringen fortsätter växa blir därför frågan om hur dessa utsläpp mäts och förstås allt mer central.
En förändrad global diskussion om hållbarhet
Den tredje spaningen rör hur den globala diskussionen och tonen om hållbarhet förändras. I vissa delar av världen ser vi att klimatfrågan aktivt prioriteras ned i den politiska och ekonomiska debatten. Samtidigt lyfts miljö- och naturfrågor i nya sammanhang och ur andra perspektiv.
Ett exempel är den rapport från Storbritanniens säkerhetsorganisationersom analyserar global biodiversitetsförlust och ekosystemkollaps som en nationell säkerhetsrisk. Rapporten pekar på hur miljöförändringar kan påverka allt från livsmedelsförsörjning till geopolitisk stabilitet och ekonomisk säkerhet. Det här perspektivet visar hur hållbarhetsfrågor i allt större utsträckning kopplas till resiliens och långsiktig samhällsstabilitet.
Det geopolitiska läget påverkar också hur organisationer tänker kring digital infrastruktur. Diskussionen om digital suveränitet har blivit allt mer aktuell – där frågor om var data lagras, vilka leverantörer som används och hur beroenden i digitala system ser ut, kopplas till både säkerhet, kontroll och långsiktig robusthet.
För organisationer handlar det därför inte bara om att minska klimatpåverkan, utan också om att förstå hur digitala och hållbarhetsrelaterade frågor hänger ihop med organisationens förmåga att vara robust och framtidssäker.
Framåt: samarbete och strategisk koppling
När vi tittar på dessa tre områden tillsammans framträder ett tydligt mönster.
- Hur vi använder IT driver påverkan.
- Hur vi mäter IT avgör vad vi ser.
- Hur organisationer styr och prioriterar hållbarhet avgör om något faktiskt förändras.
Det gör att hållbar IT i allt större utsträckning hamnar i skärningspunkten mellan teknik, affär och hållbarhetsarbete.
Framåt ser vi därför ett växande behov av samarbete mellan hållbarhetsfunktionen, IT, ledning och verksamhet. Att koppla arbetet med hållbar IT till organisationens strategiska mål och affärsutveckling blir en viktig del av att skapa verklig förändring.