Omnibus‑paketet presenterades av EU-kommissionen den 26 februari 2025 som ett samlat förslag till förenklingar inom fyra centrala regelverk: CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), CSDDD/CS3D (Due Diligence), EU‑taxonomin samt CBAM. Syftet är att minska den administrativa bördan och stärka konkurrenskraften i linje med EU‑kompassens mål att sänka regelbördan med upp till 25 % för stora företag och 35 % för små och medelstora företag.
Omnibus-paketet har ännu inte trätt i kraft och måste godkännas av Europaparlamentet och EU-länderna i Ministerrådet för att göra detta innan det kan implementeras i svensk lagstiftning.
Vilka omfattas efter Omnibus?
Omnibus-paketet innebär att färre företag omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD. För att träffas av kraven krävs minst 1 000 anställda, en omsättning på över 50 miljoner euro eller balansomslutning med över 25 miljoner euro (minst två av tre kriterier måste uppfyllas för att omfattas). Det här väntas undanta upp till 80 % av företagen som tidigare omfattades.
Redan nu får dock icke-noterade bolag som når kriterierna för personaltröskeln, omsättningen eller balasomslutningen uppskov till 2027 i och med Stop-The-Clock-delen av Omnibus-paketet som har godkänts av Europaparlamentet i april 2025. Övriga icke-noterade små och medelstora företag kommer även att undantas helt från rapporteringskraven. Noterade små och medelstora bolag får uppskov till 2028. Bolagen kan dock välja att rapportera frivilligt via den nya VSME-standarden.
Förenkling eller försvagning?
Omnibus lyfts fram som en administrativ förenkling, men många menar att det snarare innebär en försvagning av ansvar och transparens. Kritiker varnar för att det “urholkar företagsansvar” och riskerar att minska tillgången till viktig hållbarhetsdata. Något som både investerare och kunder förlitar sig på enligt Wall Street Journal.
EU säger att klimatmålen står fast, men kontrollen blir svagare när färre företag rapporterar och kraven förenklas. Det finns en oro för att detta skickar fel signal och att hållbarhet blir något valfritt, trots att det borde vara en självklar del av affären.
Effekter på hållbarhetsarbetet
Att rapporteringskraven minskar kommer att lätta bördan för många, särskilt små och medelstora företag. Samtidigt ser många företag som redan investerat i CSRD ett tydligt värde, både strategiskt och affärsmässigt, och väljer att fortsätta rapportera frivilligt.
Det finns dock en risk för bakslag, där osäkerheten leder till att resurser flyttas bort från konkret klimatnytta och gröna initiativ. Samtidigt ger CSRD-arbetet ofta en viktig insikt om nuläge och riktning i hållbarhetsarbetet.
Danske Bank meddelar att de fortsatt kommer att kräva tydlig klimatstrategi, oavsett lagkrav, vilket gör att hållbarhetsarbetet förblir affärskritiskt. En förenklad modell kan frigöra tid, men risken finns att tempot i det långsiktiga arbetet avtar.
Varför företag bör fortsätta
Trots mildrade krav finns många skäl att fortsätta hållbarhetsarbetet. CSRD har gett företag strategisk insikt, stärkt trovärdighet och hjälpt till att tydliggöra riktningen framåt.
Transparens efterfrågas fortsatt av kunder och partners, oavsett om rapporteringen är lagstadgad eller inte. Samtidigt ligger EU:s klimatmål och miljöstrategier fast, vilket gör att hållbarhetsinsatser fortsatt är relevanta.
EU varit en global förebild i hållbarhetsfrågor och att backa nu riskerar att försvaga den positionen både inom och utanför Europa, enligt Reuters.
En ny balans – med fortsatt ansvar
Omnibus innebär en tydlig förenkling av CSRD och relaterade regelverk, men enligt Ursula von der Leye betyder det inte att EU har sänkt sina klimatambitioner. Det handlar snarare om att väga administrativ börda mot konkurrenskraft.
För företag som redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete finns nu en chans att tydliggöra syftet med rapporteringen och hur den stödjer affärsstrategin. Att fortsätta frivilligt visar att hållbarhet är mer än ett lagkrav och att det är en långsiktig strategi samt en signal om ansvarstagande för vår framtid.