Kan hållbarhet också vara lönsam?
Intervju med David Ask från DBT Capital

Det finns en vanlig uppfattning att hållbart är kostsamt, ofta för att hållbara produkter vid köptillfället kan vara dyrare. Denna extra kostnad är främst kopplad till användandet av etiskt och miljömässigt hållbara material och att många hållbara företag ännu inte har skalat upp sin produktion tillräckligt för att minska priserna. Men om vi breddar perspektivet på hållbarhet och inte enbart fokuserar på produktval, utan inkluderar effektivisering och optimerat resursutnyttjande, blir det tydligt att ett hållbart tankesätt ofta leder till lägre utgifter. Genom att optimera och effektivisera användningen av redan befintliga resurser kan behovet av nyanskaffningar minska. Inom IT är detta särskilt sant för områden som molntjänster och datalagring. Att arbeta och tänka hållbart är därför inte bara ekologiskt viktigt, utan även ekonomiskt fördelaktigt. 

Effektiva processer, minskade kostnader och bättre miljö

I en intervju med David Ask på DBT Capital delade han med sig av hur hans arbete med att effektivisera utvecklingsflöden har lett till betydande ekonomiska besparingar. Genom att implementera kontinuerlig leverans (CD) och reducera antalet utvecklingsmiljöer från sex till två, har man uppnått en mer strömlinjeformad process. Tidigare användes separata miljöer för olika steg i utvecklingskedjan, från nyutveckling till kvalitetssäkring. Genom att konsolidera dessa miljöer och introducera automatiserade kvalitetskontroller, möjliggjordes snabbare iterationer och färre fel i produktionen. Detta har inte bara accelererat tiden från utveckling till produktion utan även minskat den totala belastningen på resurser vilket resulterade i en besparing på mer än 50% av den tidigare molnfakturan.

“Det kan ibland vara svårt  att få en överblick av lösningen i sin helhet. Tekniska lösningar sväller naturligt i storlek och komplexitet. Behoven av arbetskraft följer. Man behöver hitta ett sätt att göra tekniken hållbar och  göra sig av med sådant som inte längre är relevant - dels identifiera vad som är oanvända delar av systemet så att de kan släckas ner.”

Den positiva effekten av dessa förändringar sträcker sig bortom de finansiella aspekterna. Genom att förenkla och optimera processerna, frigörs tid och energi som annars hade lagts på underhåll och hantering av onödigt komplexa system. Denna optimering bidrog även till att minska antalet externa utvecklare, vilket stärkte säkerheten och dataskyddet inom företaget. Den kanske viktigaste delen av framgången låg i att ställa frågor om varför saker gjordes på ett visst sätt och sedan våga omstrukturera för att bättre passa dagens snabba tekniklandskap. 

“Ibland är det lättare att bara låta saker köra för att inte behöva hantera risken i att något skulle gå sönder. Vilken teknik har vi och hur kan vi ta oss till ett hållbart ställe? Starten blir alltså att göra en grundlig kartläggning - hur sitter allt ihop och vilka beroenden finns.”

Negativt i det korta, positivt i det långa perspektivet

Även om förändringarna hade potential att påverka vissa jobbtillfällen negativt, pekade David på vikten av att omfördela kompetenser till nya områden inom organisationen, vilket på lång sikt kan leda till en mer hållbar affärsmodell för alla inblandade.

Med detta case som exempel är det värt att ställa sin egen organisation frågan, kan vi optimera våra processer för att minska omfattningen av behov av molntjänster? Har vi policys för att säkerställa att vi inte använder mer än vad vi behöver? Har vi metoder för att inte öka volymen av teknik i vår organisation mer än nödvändigt? 



Medarbetarengagemang som framgångsfaktor
Hur kan vi inkludera hela organisationen i klimatarbetet?