Gästskribent Håkan V. Nilsson, Independent Senior Consultant

EU:s nya regler för hållbarhetsredovisning CSRD är en bra illustration av hur IT-organisationer kan agera mera hållbart genom att bidra själva och att möjliggöra för hela organisationen att uppfylla regelverket. De nya redovisningsreglerna börjar gälla för vissa organisationer räkenskapsåret 2024. I realiteten berörs de flesta organisationer på något sätt då reglerna täcker hela värdekedjan för de berörda organisationerna. En del IT-organisationer har redan en ”backlog” och stora projekt för att möjliggöra redovisningen, andra har börjat fundera på sina åtgärder och andra undrar kanske vad det är och hur vi hamnade här?

Utökad hållbarhetsrapportering som en del av årsredovisningen

Den 5 januari 2023 började EU:s ”Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD) att gälla. Detta är en del av EU:s tillväxtstrategi från 2019 ”The Green Deal” som syftar till att göra EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Redovisningen ska hjälpa finansiella aktörer, medborgare, konsumenter och andra intressenter.

Hållbarhetsrapporten ska vara en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse med samma hantering som denna. Förslag till hur regelverket införs i svensk författning presenterades i juni av utredningen ”Nya regler om hållbarhetsredovisning” (SOU 2023:35). Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Utredningen slår fast att ”Hållbarhetsinformationen ska lämnas i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som EU-kommissionen antar.”

Identifiering av ”impacts, risks and opportunities” utifrån ett hållbarhetsperspektiv

Inom ramen för CSRD antar EU obligatoriska redovisningsstandarder ”European Sustainability Reporting Standards” (ESRS). Kommissionen beslutade dessa i juli. Detta är det första steget av ESRS som kommer att kompletteras med ytterligare standarder och vägledningar.

Redovisningen bygger på en så kallad dubbel väsentlighetsanalys. De redovisande företagen ska göra en analys från två perspektiv och identifiera ”impacts, risks and opportunities”:

1. ”Impact materiality” väsentlig påverkan, positiv eller negativ, på miljö och människor för hela värdekedja på kort och lång sikt. Med miljö och människor menas dimensionerna ESG; ”Environment, Social och Governance”

2. ”Financial materiality” är hållbarhetsinformation som är viktig för brukare av finansiell information för att kunna fatta beslut om företaget. Ett hållbarhetsområde är väsentligt om det kan förväntas påverka företagets finanser på något sätt på kort eller lång sikt.

För de identifierade väsentliga områdena ska företagen redovisa mätetal ”metrics” i enlighet med standarden (s.k. topical standards, se nedan). Företagen ska också redovisa ”policies, actions and targets” inom området, om de har några.

Samtliga berörda företag ska rapportera grundläggande information i enlighet med både ESRS 1: General requirements och ESRS 2: General disclosures (governance, strategy, materiality assessment) Företagen ska även rapportera de väsentliga områden de identifierar inom tre breda ämnen; ”Environment, Social and Governance” i enlighet med 10 ämnesstandarder, ”topical standards”: Climate change, Pollution, Water and marine sources, Biodiversity and ecosystems, Resource use and circular economy, Own workforce, Workers in the value chain, Affected communities, Consumers and end-users and Business conduct

Högre krav på IT-organisationer

För IT-organisationer innebär detta ytterligare krav på hantering av information. Inhämtande av information från andra organisationer och företag i hela värdekedjan och spridande av egen information i hela värdekedjan oavsett om man är direkt berörd av reglerna eller inte. Nya data, nya integrationer och applikationer att hantera. För IT-intensiva organisationer kommer ITs eget bidrag i väsentlighetsanalysen att vara viktigt.

Hur jobbar din IT-organisation med frågorna? Hur mycket resurser behöver ni lägga på området de närmaste åren?