Nedan följer sammanfattningen från de viktiga diskussionerna från CIOCO2
executive dinner 2026 som utgick från frågorna:

• Hur strategiskt ser ni på hårdvara utifrån ett resiliens-perspektiv?
  (Compute, geopolitik, kostnad etc)
• Hur kan vi tänka mer hållbart och cirkulärt på hårdvaruanvändning?
• Vad kan man som bolag göra för att öka sin suveränitet inom IT? När
  behöver man fundera på ökad suveränitet och när behöver man det inte?
• Hur kan vi öka det europeiska samarbetet för att öka såväl suveräniteten
  som hållbarheten?

Hållbar och cirkulär hårdvaruanvändning

Hårdvara har på senare tid gått från att betraktas som en ren driftsfråga till att bli
en högaktuell strategisk och geopolitisk angelägenhet. Den rådande
omvärldssituationen med blockerade handelsvägar, krig och handelssanktioner
gör det svårt och dyrt att få tag på hårdvara. Prisvolatiliteten är hög och
leveranskedjorna är ansträngda, mycket på grund av att globala tech-jättar
lägger beslag på en stor andel av den tillverkade kapaciteten.

Några av huvudpoängerna från diskussionerna var:

• Återbruk och "Refurbished": Intresset för begagnad och uppfräschad
  utrustning ökar, delvis drivet av kostnadsskäl. Ett effektivt sätt att förändra
  beteenden kring tjänstetelefoner är att erbjuda anställda valet mellan en
  helt ny standardmodell eller en nyare, men "refurbished", premiummodell –
  varpå de flesta väljer det cirkulära alternativet.
• Säkerhet som tröskel: Den största utmaningen för att skala upp
  användningen av återbrukad hårdvara är tillit och säkerhet. Det krävs
  garanterad datatömning samt säkerställande av att ingen skadlig källkod
  eller hårdvarubaserade bakdörrar medföljer från tidigare ägare.
• Kontroll och uppföljning: Att sälja av hårdvara till återvinningsaktörer
  räcker inte; bolag måste bli bättre på att kontrollera hela kedjan så att
  utrustningen faktiskt återbrukas korrekt och inte hamnar på soptippar.
• Kultur och städning: Digitala initiativ, som "Data Cleanup Day" och "Digital
  Cleanup Week", har visat sig effektiva för att rensa bort onödig datalagring
  och samla in gammal hårdvara från förråd. Genom att mäta antalet
  enheter per anställd och skapa enkla incitament kan organisationer
  förlänga livslängden på sin utrustning och minska sin miljöpåverkan.
• Regelverk skapar positiva effekter: En positiv sida inom
  hårdvaruhanteringen som kommer med EU förordningen ESPR( som nu
  trappas upp sedan det trädde i kraft 2024) är att kraven på ökad
  reparerbarhet, transparent produkthistorik och mjukvarusupport innebär
  att det kommer vara lättare som bolag att bibehålla inköpt hårdvara
  längre.

IT-suveränitet och resiliens: När, varför och hur?

Frågan om IT-suveränitet handlar i grunden om riskaptit, rådighet och kontroll
över sin data och sina system. Diskussionen präglades av en växande oro över
det starka beroendet av amerikanska molntjänster och leverantörer, särskilt i
ljuset av geopolitiska förändringar och regleringar som NIS2.

Företag måste ställa sig frågorna: Vad är absolut kritiskt att äga själv? Vad får
inte gå ned, och vilken data, infrastruktur samt vilka personer är verksamheten
beroende av?

Resiliensbehovet varierar kraftigt mellan branscher, exempelvis har företag inom
basindustri och tillverkning (som sågverk och bruk) extremt höga kostnader vid
avbrott, vilket motiverar egna datahallar, egna nät och starka on-prem-lösningar.

Situationen i Frankrike där en hackerattack på en matvarukedjas kylar ledde till
stora skador och förlust av varor gjorde frågan kring OT (Operational Technology) och IOT (Internet of Things) central runt många bord och att resiliens, säkerhets och suveränitetsfrågan kring OT och IOT behöver ökas.

För att öka den egna suveräniteten kan företag vidta flera konkreta åtgärder:

• Göra läxan kring kartläggning och exit-strategier: Företag måste känna
  till sina leverantörskedjor och ha en tydlig plan för hur en exit genomförs
  om en leverantör fallerar eller villkoren ändras.
• Datasegmentering och isolering: Företag kan begränsa sina risker genom
  att isolera data geografiskt. Exempel visades på hur globala organisationer
  väljer att ha helt separerade system (t.ex. dubbla uppsättningar av
  affärssystem) mellan USA och Europa, där endast övergripande finansiella
  siffror aggregeras på högsta nivå.
• Stegvisa förflyttningar och reservplaner: Att byta ut invanda plattformar
  (som Microsoft 365) är komplext på grund av användarvana och att
  amerikansk hårdvara/operativsystem ofta är svåra att helt välja bort.
  Företag kan dock testa att flytta mindre, avgränsade delar av
  verksamheten till alternativa leverantörer för att utvärdera
  svårighetsgraden och skapa funktionella reservplaner (Plan B).
• Kravställning på leverantörer: Köpare måste våga ställa hårdare krav
  gällande suveränitet, datalokalisering och säkerhet så att leverantörer inte
  tillåts välja den enklaste och billigaste vägen.

När det gäller frågan om när ökad suveränitet behövs, rådde enigheten om att
proaktivitet är avgörande. Alltför ofta agerar organisationer först när krisen
inträffar. Historiska lärdomar – som hur backupsyftade servrar på distans räddat
stora bolag under omfattande cyberattacker – understryker vikten av att ha lokal
kontroll, europeiska backupservrar och en medveten strategi för var data fysiskt
lagras.

Europeiskt samarbete för suveränitet och hållbarhet

För att Europa ska nå verklig suveränitet och hållbarhet krävs det betydligt
starkare samverkan på såväl politisk nivå som mellan enskilda bolag. Dagens
marknad präglas av att amerikanska aktörer dominerar, medan europeiska
initiativ (exempelvis AI-modeller som Mistral) fortfarande halkar efter i global
skala.

Viktiga insikter och förslag för att stärka det europeiska samarbetet inkluderar:

• Nyttja europeiska molnalternativ: Det finns fungerande europeiska,
  franska och schweiziska molnleverantörer (däribland initiativ uppbyggda
  av detaljhandelsjättar som Lidl) som utgör reella alternativ till de
  amerikanska hyperscalerna.
• Strategisk infrastruktur på hemmaplan: Runt borden lyftes kritiken mot att
  låta utländska hyperscalers bygga datacenter i Sverige utan att det
  gagnar den inhemska konkurrenskraften. Det finns behov av datacenter
  dedikerade för europeisk användning samt en balanserad avvägning
  gällande el- och mineralanvändning gentemot tillverkande basindustri.
• Delad kapacitet och branschsamverkan: Det saknas idag krav på
  samarbete mellan bolag och branscher kring totalförsvaret och resiliens.
  En idé som väcktes var att skapa ett gemensamt "moln" byggt på företags
  outnyttjade on-prem-kapacitet, vilket skulle kunna stötta upp
  organisationer vars egna servrar fallerar.
• Från entreprenörskap till förvaltning: Sverige är starkt inom innovation
  och entreprenörskap, men bolag säljs ofta av till USA i stället för att
  förvaltas och växa i europeisk regi. Det behövs en bättre blandning av
  kompetenser för att bygga och behålla långsiktigt hållbara bolag inom
  Europa.
• Drivkraft från näringslivet: Eftersom EU-regleringar ofta upplevs som
  snåriga och dyra (såsom NIS2) kan inte bolag vänta på att EU ska lösa
  suveränitetsfrågan. Företagen måste själva gå före, hitta gemensamma
  plattformar, utbyta erfarenheter och bygga starka europeiska
  alliance-lösningar tillsammans.

Generella insikter

Hållbarhet har i grunden transformerats från att vara en isolerad miljöfråga till att
bli en mångfacetterad överlevnadsfråga som spänner över allt från geopolitisk
säkerhet och resiliens till bolagens direkta förmåga att skapa långsiktigt
affärsvärde. I denna skärningspunkt står IT-organisationerna och CIO:erna i
absolut centrum. Att navigera i detta komplexa landskap kräver ett modernt,
framåtlutat och modigt ledarskap. Ett ledarskap som vågar utmana gamla
sanningar, ställa tuffa krav på leverantörsledet och aktivt prioritera suveränitet
och cirkuläritet.

Eftersom utmaningarna är för stora och svåra för att lösas i silos, blir det
nätverksbaserade erfarenhetsutbytet och den gränsöverskridande samverkan
inte bara en tillgång, utan en helt avgörande förutsättning för att bygga ett
konkurrenskraftigt, säkert och hållbart europeiskt näringsliv.

Läs insikterna från middagen 2025